Efter en vecka med trögt fiske och noll fångst, högvatten, fjällflod och allmänt kallt så bar det iväg till Bergeforsen för lite havsöringar. Fjällfloden hade minskat rejält där efter helgens extremföring när 3 luckor körts. Var för en gång skull framme i god tid och kunde spana in en del vak innan det var dags för fiske. Första halvtimmen gick det riktigt bra och dom 2 första fiskarna var bärgade, en till mig och en till farsan. Bägge var 62cm och vägde 2.4kg, en kanonstart på kvällen!!

en nöjd fiskare som har haft en trög vecka innan!!

en som fortsätter på det inkörda spåret. Har plockat minst en 2-kilos på varje tur i sommar, både i b-forsen och hemmavid!!!! 

sedan kom en timme utan hugg och det fick bli lite kaffe och en folkis vid vindskyddet i solnedgången.

Sena kvällsfisket efter fikat började bra, gubben drog en på 2.3kg och jag missade ett hugg. Sen är det som att trycka av en strömbrytare och älven dör av.

Då fick de bli varma mackor och lite fiskehistorier med några riktiga älvprofiler framför brasan. De brukar vara rätt dött under mörkertimmarna tydligen så det blev dryga timmen vila på en träbänk i skyddet ist för fiske mitt i natten.

nattvy över älven sent i maj.

Morgonfisket var planerat till halv 4 och mycket riktigt så var vi på g med båten då. En erfarenhet rikare blev vi iaf när vi skulle in i båten, när dammluckorna släpper vatten och turbinerna går på halvfart så kan det komma riktigt höga vågor vid land! När farsgubben kommit i båten och jag ska skjuta ut och hoppa i så kommer det en halv tsunami och vräker sig in i båten och över farsans ben. Upp med båten och dra bottenpluggen för att sedan dra båten nedströms för att komma i:) Blev några skratt iaf.

2timmar morgonfiske och inte ett hugg, brukar vara en bra timme på morgonen och 05:30 så hugger det hejvilt igen, och vilka raketer det är som smäller på, ibland tokhugger det och bara drar iväg med en hiskelig fart. Roligt värre. Men morgonen bjöd på många påslag men bara en firre upp i båten, 2.2kg som hugg på min wobbler, men ibland är de lika roligt att bara känna huggen oxå, svårt att beskriva men jäklar vad det kan smälla till i spöt:)

morgonens fisk.

totalt sett en mycket bra natt för våran del, bara fisk över 2 kilo och jämnt fördelat på 2 var. snitt vikten var grym eftersom vi inte fick något mindre.

var allt för denna gång, nu packas väskan igen och en ny natt i älven!!!

tydligen mellan 10 och 11 grader i vattnet nu, snart försvinner dom igen.

tjaooo..

17maj och Norges nationaldag!!! Bara de borde betyda bra fiske. Ivarsson hade fixat till båten och fixat motor och denna kväll var de premiärtur i Lastarfjärden i Byberget. Med pompa och ståt, champagne och en krossad flaska mot skrovet så gled den snyggt ner i vattnet! Nja, så var det absolut inte men en riktigt vacker kväll och man kunde nästan känna lukten av öring på ytan!!

fin majkväll i båten...

Sjön som är reglerarad har stigit med 2-3 dm per dygn efter fredagens skyfall och så här hög har den sällan varit i mitten av maj. När vi kommer 15m ut från land så måste vi nästan träffat en gädda med fören, den virvlar till och plaskar i ytan. Snabbt som attan med spöt och kastar ut, hinner inte veva mer än 5 varv innan hugget kommer. Så var årets första gädda fångad efter 1 kast på premiärturen. Iof så var det ju öringen vi var ute efter så jag vet inte om de räknas;)

kroppsform som en orm med stort huvud...

Efter det så bar det av ut på djupare vatten för att locka våröringen till hugg. Mycket småfisk i ytan men inget napp. Eftersom vi kom ut sent och hade en liten junior med så åkte vi tillbaka efter 2 timmar på sjön. Utan öring.

Men inne vid land så hugger gäddan, tror att gäddorna modell större har intagit lekplatserna snart. Kändes oss tvingade att kasta lite i vikarna från land och Ivarsson lyckas dra på en gädda som gör ett våldsamt hugg 3 meter från land.

en fet madam som stod på 3-4 dm djup...

totalt denna dag blev det 3 gäddor och en aborre. Nästa gång på sjön siktas det på 10 kilos gränsen ist för öringen tror ja, verkar vara läge för det till helgen..

"när gäddorna leker i vik och vass, då är de VÅR" 

Lördagen bjöd på ett hejdundrande härligt vårväder med många plusgrader och en STOR sol. Vad gör man då? Jo, ligger hemma i sängen hela dagen och orkar inte komma ut i skogen!!! Varför kan man undra, kan bara skylla på tidiga mornar på jobbet och sena kvällar med fisket.. Trött helt enkelt!!! Inte ens när några kompisar ringer och skickar sms om en härlig fiskedag sprätter de till i benen. Men tydligen måste man ta det lugnt ibland oxå. Synd, tycker jag som kan vara lite väl överaktiv när de gäller fiske. Som tur var plingade de inte in några fångstrapporter från mina fiskekollegor, då hade ångesten dessutom infunnit sig. Det fick helt enkelt bli några strawberry daquiri och kvalitetstid i en solstol med min älskade sambo.. Härligt.

Tillbaks till söndagen, klev upp 1100 och solen lyste och vädergudarna var på toppenhumör ännu en dag. En liten tripp med hela familjen låg på schemat denna dag. (jag,Åsa och Tin-Tin) Kolbullesmet med tillhörande panna i ryggsäcken blandat med en hel del fiskeprylar. Mellan bilen och vattnet ligger det fortfarande kvar en del snö och på ett ställe fick vi bevis på att björnarna vaknat och börjat röra på sig. Detta spår var inget populärt inslag på resan tyckte Åsa som genast började tralla och sjunga högre och högre.

Åsa inspekterar spåren.

Framme på plats så dröjde inte mer än 5 kast innan första hugget kommer. Det kommer ganska långt ut och det är alltid kul med en längre drill. När fisken närmar sig visar det sig vara årets första sommarfångade röding. Alltid lite roligare att få dessa vackra och svåra fiskar. Resten av dagen gick åt till lite strökast och kolbullegrillning i solen. Åsa stod och tjurade på med kast på kast men inte ett napp för henne denna gång. Surt sa räven!!

Nu börjar "operation Lantz" nämligen en insjööring på över kilot. Hur de ska gå till vet ja inte men karln har dragit feta stora rödingar sommartid och enorma gäddor men när vi kommer till öringfiske så går de liksom åt skogen...

Efter årets start på sommarfisket så kan man inte ha så höga förväntningar när man drar iväg, eller så hoppas man att flytet hänger kvar. Vad Stikkan och jag hade för förhoppningar låter ja vara osagt, men de är väl inte så svårt att gissa. Isarna har börjat ge med sig men över halva sjön var fortfarande isfylld. Hinner fiska ca 10 minuter innan de smäller till på mitt spö, hugget som kom så oväntat att jag tappade greppet om veven var bara 3 m från land. Underbara maj när storöringarna smyger runt intill land. Mer än ett hugg blev de inte så vi traskade vidare. Lite bottenkänning var de enda känningar den följande timmen. Stikkan går om mig när ja stannar till i en vik och provar lite, lika dött som timmen innan. När ja tänker gå ikapp så ser jag några rejäla fotavtryck som inte var gjord av en människa, efter lite närmare besiktning så ser det ut som en rejäl björn har vaknat till och sökt lite vatten. Sen när ja lyfter blicken ser jag farsan stå med spöt som en spänd pilbåge, första tanken var att han satt fast. När jag närmar mig undrar han om ja hör dåligt, han har nämligen skrikit att han har fisk på. Men med nordväst vind rakt i ansiktet så hörs det tydligen inte så bra, eller om jag var i en annan värld ett tag, kanske i björnens. Det stretar iaf på bra och några rejäla plask ger den ifrån sig, när den närmar sig håven blir den lite smått arg och vägrar närma sig nåt mer. Den wobblar och tumlar omkring i ytan när den förgäves kämpar för att lösgöra sig, den hamnar tillslut på land och en toknöjd Stikkan jublar till. Efter vägning och mätning så visar de sig vara ett nytt personbästa för insjööring för gubben. 60cm och 2.1kg vägde denna fagra skapelse... Och maj fortsätter som sagt att leverera storfisk!! 3 turer har det hittills blivit med sommarutrustningen och 3 öringar över 2 kilo har landats, hur ska denna sommar sluta!? Kanske blir det tvärstopp nu och sommaren blir kass, men medans smöret är varmt ska fläsket stekas (eller hur de nu va) så nu blir det några timmars sömn och sen bär det av till bergeforsen för lite nystigna havsöringar!!! bjussar på 2 bilder på denna fagra skapelse och då menar jag fisken och inget annat!!!

otroliga fenor...

guldglänsande insjööring!!! 

Maj månad, denna underbara månad. Dom senaste åren så har maj varit den framgångsrikaste av alla 12 månaderna på antalet feta insjöfiskar! De var med en spänd förväntan som jag packade in spöt i bilen och for iväg för att leta isfria tjärnar/sjöar för att doppa kroken i och därmed premiär sommarfiska på hemmaplan för i år. Lite fusk har de ändå blivit med ett Bergeforsen besök. Men dessa trollska öringar som simmar i glömda och gömda vatten i våra skogar är något alldeles extra. Med lite erfarenheter från tidigare år så har just premiärturerna gått fruktansvärt bra. Därav den spända förväntan när bilen sakta rullar ut från civilisationen. 1:a stället fanns de inte ens en tanke på att stanna vid, kung bore håller tydligen fast vid sin vinter och isen låg som ett lock på hela sjön, likaså 2:a stället och även 3:e. Skulle man måste vänta ytterligare några dagar innan fisket kom igång?? På det sista stället ja besökte såg det faktiskt ut att gå och kasta litegrann, även om isen fortfarande låg kvar så hade den kära solen gjort lite landlöst på ena sidan. De var inte med några stora förväntningar som jag fiskade av dom 10 metrarna som var fri från is, men ack så skönt att få komma ut igen! När jag är på väg att ge upp, utan hugg förstås så ser jag en liten vik som oxå ligger fri från is, självklart måste de testas. Sagt och gjort, några strökast och några bottenkänningar blev de, tankarna på att det var för grunt snurrade i skallen när plötsligt de blir stumt i spötoppen! Kunde de vara botten igen? Jag höjde spöt för att känna efter när de plötsligt börjar röra sig och som det gjorde de. En rusning på 6-7 meter sen en tjurställning mot botten, knäna börjar skaka och hjärtat är uppe i halsgropen som alltid vid dessa situationer där fisken fullständigt kontrollerar situationen. Det är det som är tjusningen med ul-spö och tunn lina, själva kampen mellan en själv och fisken. Efter lite fightande med fisken där den bitvis snällt följer med in mot håven för att visa upp sig och sedan tvärvända och vara 10 meter ut igen så tröttnar den och hamnar på land. Och vilken julgris det var, 58cm och 2.2kg ca 30cm i omkrets. Knäna som stått och skakat i ett par minuter lugnare tillslut ner sig och jag drar en lätt suck, att bara sitta ner och njuta av detta ögonblick med en sjö som mestadels är isbelagd och solen som är på väg ner i vårvinden, de är fan i mig helt jäkla UNDERBART!!!

tur att man skulle jobba natt efter denna tur annars har man nog legat sömnlös och bara njutit!!!

/ses vid nåt vatten någonstans...